Snökorn

Tiden stillnar, i snöfallet.
Kramsnön suger fast, i stegen,
ger stadga och botten.

Elljuset illuminerar scenen:
Stråk, av mjukt rundade grenar,
bryter mot det vita,
halvsmält snöglopp, garnerar ståltrådsstängslet.

En rörelse, ett liv,
en fjäril sitter på snökorn,
den lämnar inget avtryck,
bara väntar,
på, intet.

© Kerstin Löthman 2009