Jag känner en kärlek.
Den omfamnar och förlåter,
läker och helar.
Den omfamnar och förlåter,
läker och helar.
Jag känner en närvaro.
Ibland,
går du bredvid mej,
skuldra mot skuldra.
Delar min väg och min sorg.
Du visar mig hoppets stjärna,
när inget hopp finns.
Du visar fram det vackra, det sköna.
En flock kajor i skränande silhuett mot skymningshimlen.
Närvaro av en mörkt svart koltrast i kontrast mot glittervit snö.
© Kerstin Löthman 2008