Pyssla om dig själv. Säg till tidigt när du får biverkningar. DET MESTA GÅR ATT LINDRA.
Man kan hamna i klimakteriet med raketfart med torra slemhinnor, värmevallningar m.m. Då kan akupunktur lindra, lokalt östrogen i underlivet hjälper (Aloe Vera Gelly återfuktar). Be att snarast få träffa en gynekolog! Apoteket har en del salvor också.
Acceptera att du mår som du gör. Följ med i det och försök blunda för diskhögar m.m.
Prioritera relationer (när du orkar), men framförallt dig själv. Din partner kan behöva en egen stödperson. Min man hade samtal o praktisk hjälp av en kurator på kliniken. Även barn förstås. Framförallt att de känner sig delaktiga och får svar på sina frågor. Skolan är viktig (informera dem) där livet kan få vara som vanligt. Be andra göra roliga saker med barnen om du inte har krafter själv. LYSSNA kan man nästan alltid göra och det ger trygghet. Att bara finnas är så betydelsefullt… Se på film, spela kort m.m. kan man göra i liggande.
Lyssna till kroppen. ANDAS. Djupa lugna andetag.
Vill när kroppen vill.
Promenera lugnt, andas, meditera, taichi, chiqong, yoga eller vad som känns skönt för dig.
LYSSNA PÅ MUSIK du tycker om.
Långa sköna bad.
Visualisera gärna hur cytostatika kämpar ner cancercellerna. Våra mentala krafter är större än vi tror. En tro på och en positiv inställning till behandlingen underlättar för kroppen att bli frisk är min övertygelse. Finns meditationsskivor. fråga t.ex. bröstcancerföreningen på din ort om tips.
Talböcker, radio och film är fantastiskt!
Sov precis så mycket din kropp säger dig så läker du fint.
Tänk och säg uppskattande saker om dig själv. Det stärker dig att hålla modet uppe.
Gråt när du behöver och likaså skratta. Humor är en stor kraftkälla.